Vaccin och feber

Emilia ❤️ ”Beppe” 

Alltså ÅH vad kul det var på Kolmården igår! Så otroligt mysigt, det har verkligen blivit mycket bättre sedan jag var där senast för 10 år sedan. Djur är jag liksom inte så intresserad av (rätt ställe att åka till haha) så jag gillade att de fått mycket karuseller, bland annat på Bamses värld där vi spenderade mest tid. Emilia var helt lyrisk, hon ville inte gå därifrån, hon ville bara åka karusellerna om och om igen. Och träffa Bamse (”Beppe”) förstås. Bilfärden hem på 2 timmar gjorde dock att vi återigen insåg att vi inte ska åka längre sträckor med våra barn. Stella var hysterisk hela tiden förutom under den halvtimme hon sov. Och jag gjorde allt som brukar funka: skakade hennes bläckfisk med skallror som hon älskar i vanliga fall, spelade Frost-skivan ett antal gånger, gav henne en snuttefilt, ammade över kanten på babyskyddet, gjorde ”RRRR-ljud” och gud vet allt. Inget hjälpte mer än några minuter. Vi var glada när vi kom hem helt enkelt…

Igår fyllde Stella 5 månader, så idag var det dags för sista rotadosen och andra vaccinationen mot bl.a. kikhosta. Det gick hur bra som helst, hon skrek i cirka 3 sekunder innan hon blev distraherad av såpbubblor. Men sedan dess har hon varit kinkig och nu på kvällen så har hon fått feber. Suck, jag som tyckt att det var så skönt att hon inte är en sån som får feber av vaccin med tanke på att Em fått det varenda gång sedan hon var lillbebi. Första febern för Stella. Jag vet ju att det blir bra snart, men kan ändå inte låta bli att längta till helgen när hon är pigg och kry igen. 

Uppdatering: livet som tvåbarnsmamma

Emilia gör ordentligt med fart när de gungar…

Jag skrev ju för några månader sedan om hur livet som 2-barnsmamma är, då var Stella bara någon månad gammal och tvåbarnschocken (oturen man har när man både fick enbarns- och tvåbarnschock?) var högst levande. Varje dag med båda kidsen var riktigt, riktigt kämpig. Framför allt på grund av det dåliga samvetet som jag får när jag inte känner att jag kan ge båda den tid de förtjänar. Dvs, både röja loss med Emlan och mysa med Stella på hennes nivå. 

Nu är Stella 5 månader gammal och tvåbarnschocken har till stora delar lagt sig. Jag börjar komma in i det här nu! Det gäller att jobba med Emilia hela tiden, ge henne uppgifter och be henne om hjälp för att hon ska få känna sig stor – samtidigt som man måste låta henne få vara liten när hon behöver, tex ligga som en bebis i ens famn. Alla ni som sa att jag skulle hålla ut, att det blir lättare när bebisen blir större: ni hade så rätt! Redan nu kan Em och Stella ha lite kul tillsammans, bäst är när S sitter i gåstolen och E drar runt med henne, visar leksaker osv. Åh vad båda skrattar då!  En annan hit är att leka ihop alla tre, idag lekte vi tex kurragömma (vilket är så kul med Emilia, hon kan inte låta bli att ropa ”Mia är borta mamma, Mia gömmer!” när man letar, haha. Överlag säger hon så sjukt mycket roliga saker nu) Jag tror att det på många sätt kommer bli ännu lättare när S börjar komma upp i den åldern att hon också vill sitta i sandlådan, åka rutchkana, bygga lego mm – då kan de ju göra det tillsammans. Men ja, det kommer ju helt klart fler svårigheter som syskonbråk och sånt också. Men det tar vi då! Emilia är ofta riktigt snäll och hjälper till när Stella är ledsen. Åh vad hon kan vagga, ge leksaker, gunga vagnen, ge napp osv. Otroligt fin storasyster. Men så kommer det tjuvnyp ibland också då hon bara måste ta hennes napp, bita lite i ett finger eller så. Tror dock att hon mest gör det för att testa mig och Johan. 

Lägenheten är ordentligt städad, ljus är tända – nu blir det tacokväll/fredagsmys! 

20 frågor

Hittade hos Niotillfem-Sandra. 

1. Om du hade fått en dotter nu, vad hade du döpt henne till då?

Svår fråga när man redan gett sina två döttrar de vackraste namnen, haha. Men okej, en tredje dotter skulle jag gärna döpa till Lilly eller Livia. 

2. Sex utan kärlek eller kärlek utan sex?

Tveklöst kärlek utan sex. Kan inte leva utan kärlek!

3. Har du bra självförtroende?

Ja, fast lite i hemlighet. Dvs, jag kan låta mer blygsam än jag är för att jag inte vill låta dryg och skrytig haha… men jo jag känner mig rätt kompetent för det mesta.

 Me, myself and I. 

4. Nämn tre saker på din att-göra-lista:

Beställa bilder till barnens fotoalbum, klistra in bilderna i fotoalbumen, fylla på Stellas garderob eftersom hon just växt ur sina sista plagg i storlek 56 (💔) och köpa kaffefilter. Spännande liv!

5. Beskriv ditt drömutseende:

Riktigt långt, tjockt hår och perfekta ögonbryn är viktigt, i övrigt bryr jag mig inte så mycket. Tycker att olika utseenden är fina på olika sätt (:

6. Någon du har kysst?

Inga jättespännande personer? Med undantag av Johan såklaaaaart. 

7. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? 

Ja absolut! Mamma skickade med oss ett lass innan Emilia föddes och de finaste ur den lådan har båda mina barn använt. Tex den här gulliga 90-talsklänningen:

8. Är du nöjd med din profilbild på Facebook?

Den är helt okej, men skulle gärna uppdatera den med någon nyare och finare. Så här ser den ut nu:

Den är väldigt mycket jag just nu i alla fall, med bebifötter i ansiktet och allt🙂

9. Vad väljer du – godis eller chips?

Tveklöst godis! En påse lösgodis och marabou apelsinkrokant, aaaahh! Chips är också gott men inget jag får sug efter utan mer nåt jag tar litegrann av om någon bjuder.  

10. Hur uppvaktar man dig?

Genom att ta med mig till en restaurang med riktigt god mat (det bästa är finare snabbmat som typ flippin burgers!) och att vara nyfiken på vem jag är och vad jag har varit mer om, tycker i olika frågor och så. Och att skratta åt mina (ofta långsökta och märkliga) skämt! Då smälter jag!

11. Har du rykten efter dig?

Haha det hoppas jag, vore ju apkul! Inget jag känner till dock 😄

12. Din absolut sämsta egenskap?

Att jag är så OTROLIGT långsint. Och då menar jag verkligen skrattretande långsint, jag glömmer inte en oförrätt i första taget. Är som en elefant. Den egenskapen försöker jag dock jobba bort. 

13. Din bästa egenskap?

Jag tycker själv att jag är väldigt omtänksam vilket jag HOPPAS lyser igenom. Jag bryr mig väldigt mycket om mina nära och kära och vill gärna peppa upp dem och få dem att känna sig lika bra som jag tycker att de är.

14. Kan man vara vän med ett ex?

Jag har aldrig kunnat det. Jag tror det är svårt så länge det finns några som helst känslor med i bilden, vilket det ju ofta gör. 

15. Har du kysst en kompis?

Ja, ett antal… Det var standard på tonårens hemmafester av någon anledning…

16. Hade du kunnat ha ett distansförhållande? 

Det har jag haft! Som jag tidigare berättat så bodde jag och Johan 50 mil ifrån varandra mellan 2012/2013. Det var det bästa som någonsin hänt vårt förhållande! Det gjorde att vi båda insåg att vi verkligen vill vara tillsammans och skapa ett liv ihop. 

17.  Hur lång är du?

160 stolta centimeter! Är väldigt mycket kompis med min längd numera, skiter fullständigt i att ”använda klackar för att bli längre”, att jag ser kortare ut i vissa plagg osv. Jag tycker om att vara kort! Jag behöver inte fejka mig lång!

18. En vacker person?

 Oj, svårt… mina döttrar är de vackraste jag någonsin sett men förutom dom (som ju är så självskrivna) skulle jag nog säga min mamma faktiskt! Insidan hänger ju så väldigt mycket ihop i bilden av en vacker person. Och min mamma är vacker inifrån och ut🙂

Tre vackra

19. Ett boktips?

Bara ett? Då måste jag nog säga Prep av Curtis Sittenfeld. Den kom när jag började gymnasiet och jag älskade den direkt, vet inte hur många gånger jag läst om den!


20. Bäst just nu?

Att DPlay lagt upp resterande avsnitt i säsong 2 av Jane the virgin efter att de bara slutade plötsligt i april. Att jag börjat ta min hälsa på allvar och börjat äta och motionera på ett sätt som min kropp mår bra av. Att det är så lyhörd personal på Ems förskola som förstår precis vad hon behöver och gör förändringar för att hon ska ha det så bra som möjligt. Att barnen är friska och lyckliga individer. Mycket är bäst!

High fivear min kropp

Stella med sin kompis Celine 😍

Idag har vi hängt med våra nya kompisar Mathilda och Celine! Det är så kul att vi börjat hitta lite kompisar även till Stella (hon har även en som heter Tilde som också bor här i närheten), speciellt med tanke på hur många Emilia haft ända sedan hon var pytte. Vi tog hur som helst en powerwalk ihop och sedan gick vi hem till oss så tjejerna fick leka lite på sin egen nivå, båda har storasyskon som inte riktigt anpassar sin lek efter dem om man säger så… 😄 jag signade även upp mig på en föräldragrupp för flerbarnsföräldrar hos BVC idag. Hoppas vi hittar ännu fler att hänga med där! *mvh extrovert som vill umgåååås*

Nu har även alla provresultat kommit in från hälsokollen jag gjorde via Werlabs. Det mesta såg toppenbra ut! Så skönt att veta att hjärta, lever, njurar osv är okej. Däremot har jag D-vitaminbrist, vilket jag förstått är väldigt vanligt, och efter att ha läst här så beställde jag hem D-vitamin som även Emilia får ta. Men det är ju ett mindre problem, blev annars väldigt glad på min kropp efter testresultaten. Den är så grym!? High five för att den lyckats bära och föda två barn plus att den mår så pass bra!

En dålig natt

Memlan med morfar igår, vi tog en middag ihop eftersom han ska till San Francisco i 9 dagar med sitt resegäng, han åker idag. Jag ska också ha ett kompisgäng att resa runt i världen med när barnen blir stora! 

Fy vilken natt, helt otroligt alltså. Det började redan vid 22-tiden igår med att Emlan började gnälla och vara jätteledsen i sömnen. Till slut hämtade Johan in henne till oss och gah vad hon har farit runt i sängen, rullat hit och dit, sparkat, gnällt, gråtit, pratat osv. Både i sömnen och i vaket tillstånd, vet inte hur många gånger hon vaknade och jag fick ge henne nappen och lägga ner henne igen… är helt slut nu. Jag trodde att hon skulle få feber under natten, det brukar nämligen kunna bli så här när hon är på väg att bli sjuk. Men så i morse: lika energisk och pigg som vanligt och ingen feber alls (var tvungen att dubbelkolla)! Så jag skjutsade henne trots allt till förskolan där mormor ska hämta idag eftersom jag, Johan och Kella (Stellas smeknamn) ska på föräldramöte på föris ikväll. Märkligt ändå, hur barn kan hålla på ibland utan synbar anledning…

Jag var ju och tog blodprov igår via Werlabs för att kolla upp min hälsa, man får reda både på hur lever, njurar, sköldkörtel osv mår plus om man har förhöjda värden och risk för diabetes, hjärt- kärlsjukdomar osv. Så nu är jag riktigt spänd på resultatet! Provsvaren trillar in lite då och då i journalen som man har tillgång till på nätet. Än har jag bara fått in svaren om blodbrist och det har jag i alla fall inte, lite järnbrist bara. Men får se hur resten ser ut!

Snart ska jag och Kella gå på en PW med våra nya vänner Mathilda och Celine 😊


Motion mot ångest 


Helt plötsligt idag när jag badade Semlan så kände jag bara att nej nu. Nu går jag ut och springer med en jäkla gång! Fick ett sånt sug! Så jag lassade över ungarna på Johan, tog på mig sport-BH och drog ut direkt. Jag har längtat så himla länge efter att få ta ut mig ordentligt men haft så svårt att komma loss eftersom min lilla Stella är så mammig och snuttig. Det gäller att passa på så fort hon är glad och nöjd! Hur som helst, jag bestämde mig för att springa så långt det bara gick, tills jag tog helt slut – 10 minuter tog det med en spurt på slutet för att det var så skönt.  Endorfinerna flödade! Nu har jag en utgångspunkt, nästa gång ska jag springa i 11 minuter, därefter 12 osv. Alltid öka en minut för varje träningstillfälle. Det känns rimligt! 

Förutom att jag sprang nu på kvällen så har jag börjat tänka på att vara aktiv i vardagen och samla på mig så mycket motion jag kan. Det är faktiskt enklare än man kan tro när man har småbarn – det är bara att följa deras tempo så får man sig en bra workout! Att klättra upp i klätterställningar, springa runt, hoppa, jaga varandra, försöka stå på huvudet och så vidare är helt klart bra träning. Plus att man blir poppis bland barnen ;) 

En anledning till varför jag blivit så pepp på motion och inte tappar motivationen för det är för att jag läst mycket om motion kopplat till mående på senaste tiden. Just nu läser jag Martin Ingvars bok ”Hjärnkoll på vikten” för att lära mig mer om insulin, fett, kolhydrater, signalsubstanser med mera och där fick jag bekräftat att motion har en rätt viktig funktion för vikten (inte mitt fokus dock) men framförallt på hur man mår fysiskt och psykiskt. Främsta anledningen till att jag vill motionera nu är för att jag en gång för alla vill bli av med ångesten som förföljer mig – det har gått upp för mig att det förmodligen beror mycket på kosten jag ätit och hur lite jag rört på mig. Att det nog finns en lösning på problemet. Sedan en vecka tillbaka äter jag glutenfritt, det hoppas jag ska hjälpa både med magen och psyket -och idag började jag även att utesluta laktos. Det ska bli intressant att se vad det ger! Det är skönt hur som helst att träningen inte alls handlar om att bli slimmad för mig, den motivationen hade inte hållit länge haha…

Imorgon ska jag göra en hälsokontroll XL via Werlabs, är så spänd på att se hur det egentligen står till med min kropp…